Justitieminister Strömmer utvärderar fyra år: gängvåld, relationsvåld och populism
Gunnar Strömmer blickar tillbaka på fyra år som justitieminister – från gängvåldets "inferno" till mordet i Ånge och kritik mot politisk förenkling.
Strömmer om fyra år vid justitierodret: framgångar, tillkortakommanden och en varning
Gunnar Strömmer klev in som justitieminister mitt i ett "inferno". Enligt Expressen träffade kolumnisten Fredrik Sjöshult honom i Enskede, dagen före en höst och ett val, för att summera de fyra år som gått.
På Enskede bageri, i en grön liten trädgård som doftar nybakat, inleder Strömmer med den senaste skjutningsstatistiken från polisen: bara fyra skjutningar i augusti, med en skadad och ingen död.
– Det är lätt att glömma vilket inferno det var, säger Strömmer.
Han påminner om augusti 2022 då 30 skjutningar skördade fem människoliv och skadade 14 – och om september året därpå, då elva personer mördades på en enda månad.
Preventiv avlyssning som nyckelverktyg
Det verktyg Strömmer lyfter fram som mest avgörande är den preventiva avlyssningen. Polisen kan nu följa gängkriminella som planerar grova brott – utan att det på förhand behöver preciseras exakt vilket brott det rör sig om.
– Effekten av detta har blivit att man kunnat ligga steget före och har tagit kriminella i ett tidigare skede för stämpling, förberedelse eller försök till grova brott, säger han.
Han framhäver också gripanden av svenska gängtoppar i utlandet. Under mötet med Sjöshult flashar det till i mobilen: två nätverkskriminella har skickats hem från Marocko till Sverige.
– Varje gång det plingar till i mobilen om en gängkriminell som gripits i utlandet går det att dra en rak linje mellan personen och rekrytering av barn någonstans i Sverige eller ett beställt mord, säger Strömmer.
Han sammanfattar läget som "stolt men inte nöjd" och tillkännager att arbetet med att jaga gängtoppar ska trappas upp, med särskilt fokus på att etablera kontakter i Libanon och Syrien.
Mordet i Ånge – ett fall som fastnat
Strömmer medger att fokuset på gängvåldet inneburit att mäns våld mot kvinnor inte fått det utrymme det kräver. En händelse har gjort särskilt starkt intryck på honom: mordet på en kvinna i Ånge i vintras.
– Det var ett förfärligt fall, konstaterar Strömmer.
Kvinnan dödades av en man som vid upprepade tillfällen tidigare dömts för grov kvinnofridskränkning. Hennes omgivning kände till att hon befann sig i livsfara, men hon ville själv inte ta emot hjälp. Myndigheterna försökte ingripa, men lagen gav dem inte de nödvändiga befogenheterna.
– När man vet att det här våldet är nära förestående från en högriskindivid måste samhället kunna ingripa, menar justitieministern.
Han ser möjligheter i utökad preventiv avlyssning även för den typen av högriskindivider och understryker att verktyget inte ska vara förbehållet gängbrottslighet. Möjligheten till förvaringsstraff för de värsta återfallsförbrytarna och förändrade regler kring mängdrabatt ska, hoppas han, också få effekt.
Mängdrabatten – och populismens lockelse
På temat mängdrabatt väljer Sjöshult att utmana Strömmer. I den politiska debatten talas det om en "slopad mängdrabatt" – men Strömmer vet att verkligheten är mer nyanserad. En person dömd för hundra grova brott får inte hundra gånger maximistraffet. Varje brott i en lång serie kommer inte att straffas fullt ut, men framöver ska varje brott väga tyngre vid straffmätningen.
– Vi slopar dagens mängdrabatt, förtydligar Strömmer.
Sjöshult spelar upp ett klipp för honom: en influencer berömmer Strömmer för den "slopade mängdrabatten" och använder Nytorgsmannen som exempel, men uppger felaktigt att han dömts för grov våldtäkt och fått fem år. Strömmer hade gillat inlägget med en stjärna – men säger nu att han inte vill rätta influencern.
– Det är klart att i den politiska debatten så kan frågor ibland förenklas och det är svårt att fånga komplexiteten, hummar Strömmer.
Vandelskrav som inte biter
Veckan innan mötet hade Sjöshult fått oroande rapporter från polisen: regeringens nya vandelskrav – som ska göra det möjligt att återkalla permanenta uppehållstillstånd – uppges inte ha fått önskad effekt. Polisen har gjort fruktlösa försök att bli av med personer med långa brottsregister och upprepade omhändertaganden. Migrationsverket ska enligt uppgift inte svara upp mot polisens försök att använda de nya verktygen.
Strömmer svarar att han förutsätter att "lagdelarna kommer jobba nära varandra".
– Vi ska följa det noga. Skulle det visa sig att det finns grundläggande problem här med myndigheterna eller reglerna får vi styra upp det, lägger han till.
Vistelseförbud och trygghet i offentliga miljöer
Ett syfte med vandelskravet är att öka tryggheten på gator och torg. I det sammanhanget lyfter Strömmer de preventiva vistelseförbuden som ett verktyg som redan visat resultat. Polisen har med hjälp av dem lyckats rensa öppna drogscener och otrygga centrummiljöer från gängkriminella – bland annat ungdomsrånare i Nordstan i Göteborg och gäng i Stockholmsförorterna Fittja och Rågsved.
I Rågsved noterade Sjöshult för två år sedan att tystnadskulturen fortfarande var påtaglig: en butiksägare vågade inte öppet visa att han samtalade med media. Hur läget ser ut där i dag framgår inte fullt ut av artikeln – men frågan om tystnadskultur och tillit till myndigheterna löper som en undertema genom hela samtalet.
Expressen rapporterar att Strömmer, trots framgångarna med skjutningsstatistiken, lämnar samtalet med en bild av en justitieminister som är medveten om att flera av de viktigaste verktygen fortfarande är oprövade i full skala – och att den politiska kommunikationen kring dem ibland löper iväg längre än fakta tillåter.
Source: Expressen