Encrochat-avslöjandet: 176 dömda till totalt 1 094 års fängelse i Sverige
Svenska domstolar har dömt 176 grovt kriminella till sammanlagt 1 094 fängelseår med stöd av Encrochat-bevisning. Expressen har granskat samtliga 43 rättegångar där chattarna spelat avgörande roll.
Encrochat-domar: 1 094 fängelseår i 43 svenska rättegångar
Svenska domstolar har dömt ut sammanlagt 1 094 fängelseår mot 176 grovt kriminella efter att Encrochat-bevisning använts i 43 rättegångar. Det visar en kartläggning som Expressen har gjort av samtliga rättsfall där krypterade chattar från tjänsten legat till grund för åtal.
Snittstraffet för de dömda uppgår till drygt sex år – och sammantaget beskrivs det som det hårdaste slaget mot grov organiserad brottslighet i svensk kriminalhistoria.
Avlyssningen som stoppade tio planerade mord
Natten mot den 13 juni förra året skickades ett internt larm till 60 000 Encrochat-användare världen över: tjänsten var hackad och skulle omedelbart avvecklas. Bakom larmet låg en operation som inletts månader tidigare – i april hade fransk polis lyckats bryta sig in i systemet, och via det europeiska polissamarbetet Europol hade även svensk polis kunnat följa kommunikationen i realtid.
Under avlyssningsperioden uppger polisen att tio planerade mord stoppades i Sverige. Hela operationen genomfördes under strängt hemlighetsmakeri för att inte röja källan.
Encrochat var en tjänst som riktade sig till – och i praktiken dominerades av – grovt kriminella. Abonnemanget var dyrt, mobilerna specialanpassade, och användarna var övertygade om att kommunikationen var omöjlig att avlyssna för polis.
Nio livstidsdomar och ett rekordstraff
I Expressens granskning ingår domar från tingsrätt och, där överklaganden skett, från hovrätt. Nio män har dömts till livstids fängelse med stöd av Encrochat-bevisning – bland annat efter mord i Kungens kurva i Stockholm, vid en bensinmack i Norrköping och i Gamlestaden i Göteborg. I sammanställningen har livstidsstraffen omräknats till 18 år, vilket är det kortaste straff en livstidsdom kan omvandlas till – ett mått som sannolikt underskattar det verkliga utfallet, eftersom organiserad brottslighet vägs in negativt vid omvandling.
Det enskilt längsta samlade straffet – 147 år – dömdes ut i rättegången mot det så kallade Vårbynätverket, som gällde mordplaner, kidnappning och storskalig narkotikahandel. Näst längst var domen i Gamlestadensfallet i Göteborg: 118 år. Tre gängmord i Norrköping gav 104 år totalt. I dessa tre fall rör det sig om kriminella nätverk i konflikt med rivaliserande gäng – sammanlagt 46 personer har nu dömts till långa straff.
Identifiering: avgörande för fällande dom
Totalt beräknas det ha funnits omkring 800 svenska Encrochat-användare, men långt ifrån alla har kunnat identifieras av polis. För att nå en fällande dom har det dessutom krävts mer än enbart chattarna.
I vissa fall var identifieringen enkel. Vårbyledarens Chihab Lamouri, som gömde sig bakom användarnamnet "Mujaheed", skickade selfies i sina egna chattar. I andra fall har identiteten förblivit okänd – narkotikagrossisten med användarnamnet "Rawlager" förekommer i flera utredningar, men vem personen är har inte kunnat fastställas.
Förutom identifiering har domstolarna krävt kompletterande bevisning: spaningsuppgifter, beslag av vapen eller narkotika, vittnesuppgifter eller annan avlyssning. Enbart encrochattar har i ett antal fall inte räckt, och flera rättegångar mot utpekade mordkommando och narkotikalangare har slutat med frikännande domar som inte överklagats.
Hovrätten: "kalle" räckte inte som ensamt bevis
Ett illustrativt exempel på bevisproblemens praktiska konsekvenser avgjordes av Svea hovrätt. En man från Eskilstuna dömdes i tingsrätten för grovt vapenbrott efter att ett automatvapen påträffats i april – i samband med att Encrochat-avlyssningen inleddes. I sina chattar hade han skrivit om vapnet och andra tillhörigheter:
"Jah hat min kalle och skorpa och en 7,65 me dämpare t alla tre jag bytte plats tog dem dit där glocken låg me hundra abi och nu killen sluta svara dagen efter han tog dem dit"
Hovrätten slog fast att mannen var användaren "Moodybeta", men ansåg ändå inte att bevisningen höll. Problemet var att bara en "kalle" – slang för automatvapen – hade hittats; de övriga vapen han nämnt saknades. Det skapade en tillräcklig osäkerhetsfaktor för att hovrätten inte skulle gå på åklagarens linje.
Hovrätten, liksom flera andra domstolar, påpekade också att Encrochat-chattarna måste bedömas med försiktighet: meddelanden har saknats i sammanställningarna, och svensk polis har inte haft full insyn i hur avlyssningen tekniskt genomfördes.
Slang och fri bevisföring
Det faktum att domstolarna saknat tillgång till den tekniska dokumentationen har ändå inte hindrat åklagare från att använda chattarna som bevis, eftersom fri bevisföring gäller i svenska domstolar. Misstänkta och deras försvarare har vid upprepade tillfällen begärt att bevisningen ska avvisas – men domstolarna har avslagit dessa yrkanden varje gång.
Kriminell slang har dominerat chattarna, och domstolarna har fått värdera hur polis och åklagare tolkat uttrycken. I ett fall friades tre misstänkta narkotikahandlare av hovrätten i Malmö för en misstänkt kokainaffär. Rätten konstaterade att uttrycket "det vita" förekommer i chattarna och att det i många sammanhang syftar på kokain – men att det inte kan anses allmänt vedertaget att uttrycket alltid har den innebörden. Åtalet föll.
Granskningen visar sammantaget en bild av ett rättsligt genombrott med tydliga gränser: Encrochat-bevisningen har varit avgörande i hundratals fall, men kräver stöd av ytterligare material för att hålla i domstol – och kriminellas medvetna kodspråk har i ett antal fall gjort det omöjligt att bevisa vad som faktiskt avsetts.
Source: Expressen